Svaret på frågan som ställs i rubriken borde vara “svenska folket, svenska myndigheter och svenska politiker”. Om inte är det fara å färde. Och det är det. För när vi lyssna på svenska politiker och myndighetschefer så är det tydligt att de inte har svenskarna som prioritet. I alla fall inte “svenskarna” så som de flesta förstår det; alltså svenskarna som en etnisk grupp; ett folk med djup och lång historia i Sverige.
Det senaste exemplet är Tidöpartiernas debattartikel i dagens Aftonbladet, där de försöker rädda ansiktet och berätta vad de åstadkommit under sina 100 dagar vid makten. Låt oss fokusera på punkt ett, “ordning i invandringspolitiken”, där de skriver:
“Bara med en stram migrationspolitik kan Sverige på sikt klara integrationen och bygga ett inkluderande samhälle.
“Antalet kvotflyktingar minskas från 5 000 till 900 per år och Migrationsverkets arbete med att återkalla uppehållstillstånd i fler fall stärks. De inre gräns- och utlänningskontrollerna stärks.
“Samtidigt intensifieras arbetet med att utvisade ska återvända till sina hemländer med nya uppdrag till Migrationsverket och biståndsmyndigheten Sida.”
Allt för utlänningarna, inget för svenskarna
Vad är det regeringen, med SD, vill? En sak är säker, det är inte svenskarnas bästa som är utgångspunkten. Nej, utgångspunkten är att utlänningarna i Sverige ska få det bättre genom “integration” och “inkludering”. Hur detta slår mot Sverige och svenskarna ignoreras.
Vilka betalar för denna “integration” och “inkludering”? Svenskar som lever på marginalerna. Vilka tvingas anpassa sig? Svenskarna. När regeringen och SD ska göra det som är bäst för Sverige så är det uppenbart inte det som är bäst för svenskarna. Nej, fokus ligger på vad som är bäst för utlänningarna i Sverige.
Och det är alltid samma visa, samma utgångspunkt: Vad är bäst för utlänningarna? För de “nyanlända”? För “flyktingarna”? För “kvotflyktingarna”? Och så vidare. När hörde du sist någon av alla dessa ministrar eller direktörer säga “vad är bäst för svenskarna?” och sedan “det gör vi”.
Bara svensken står på svenskens sida
Det är vad det kokar ner till. Ingen kommer att rycka ut till vårt försvar. Vare sig storföretag eller överstatliga organisationer som FN eller EU kommer värna Sverige och svenskarna. Sverigebaserad media, som i många fall matas med svenska skattepengar, står inte på vår sida, och inte andra makthavare heller.
Så är det med det.
Men bli inte dyster, det finns ingen anledning till det nämligen. Tvärtom, när vi konstaterat att ingen kommer komma till vår hjälp så får vi se till att kavla upp ärmarna och göra det själva. Och det kan vi. Sanningen är ju också den, som Olof Palme en gång sa, att varje folks befrielse måste vara deras egen.
Vi själva, ensamma, kommer klara detta.
