Plikt- och prövningsverket är oroade, med rätta. Kanske borde vi alla vara det. Det visar sig nämligen att 55 procent av det manliga mönstringsunderlaget direkt sållades bort eftersom de var för sjuka för att göra lumpen. Framförallt handlade det om psykisk ohälsa. Verkets generaldirektör Christina Malm konstaterar att med sådana höga siffror kommer det bli svårt att fylla utbildningsplatserna. Verket konstaterar också att de framledes nog kommer kräva intyg vid sjukdom, något man inte gjort hittills.
Huruvida ungdomen ljugit Plikt- och prövningsverket rakt i ansiktet ska vi låta var osagt. Men vore det så underligt? Trots allt har ju de senaste årtiondena handlat om individen, om att uppfylla sina drömmar och strunta i sådant mossigt och löjligt som Sverige och svenskarna. Vi har ju ingen kultur, inte ens ett folk. Svensk kan ju vem som helst vara.
PK-kotteriet har tabbat sig rejält. Ingen vill slåss för deras liberala demokrati.
Att sedan många mår dåligt är ju också sant. Detta själlösa samhälle skadar oss alla och allt fler orkar inte med mer.
Däremot finns det svenska nationalister som varje dag bygger ett fritt Sverige. Eller som textraden från låten Frågor till far går: “Ert samhälle ruttnar, vi bygger ett nytt.” Greppa AK:n Kristersson och Pehrson. Låt Andersson röja minfält och MP-mupparna vakta flygplatser.
Kanske, men bara kanske, gör de därmed något nytta med sina liv.
