För 15 år sedan ville polisen och Trafikverket använda fartkamerorna på svenska vägar till att mäta hastigheten mellan dem. Men man gick inte vidare med det eftersom det inte låg rätt i tiden. Trafikverkets måldirektör Maria Krafft säger till DN:
“Vi har ett annat läge i samhället i dag jämfört med när frågan var uppe kring 2008, vi var inte lika vana med kameror då och vi hade en hårdare tolkning av juridiken än till exempel Norge. När vi nu frågat säger många att det vore mer rättvist att kolla farten hela sträckan.”
Nu är tiden inne att vrida upp övervakningen av “vanligt folk”.
Kort sagt går det ut på att kamerorna kommunicerar med varandra och mäter snitthastigheten mellan dem, vilket då visar om föraren gasat på för mycket. Kamerorna som berörs kommer således att övervaka alla fordon som passerar dem, oavsett om det går för fort eller inte. Vad som händer med informationen när man passerat kamera två utan att ha kört för fort framgår inte. Men ett är säkert, att det är djupt integritetskränkande är uppenbart.
Tydligt är också att myndigheterna vill driva övervakningen så långt det är möjligt. Polisen och Trafikverket har vilat på hanen i 15 år i denna fråga, hela tiden beredda att slå till. Det är så det fungerar och därför måste vi varje gång protestera och säga ifrån när övervakningssamhället fördjupas.
