När den nya regeringen tillträdde i oktober förra året lovades vi ett ”paradigmskifte”. Hittills har det inte blivit mycket av den, förutom en än mer inskränkt yttrandefrihet och förändringar i grundlagen som hotar föreningsfriheten. Massinvandringen har istället fortsatt i en rasande takt.
Nu presenterar regeringen, understödd av Sverigedemokraterna, en obligatorisk kurs i samhällskunskap för ”nyanlända”. Man kallar det hela för Sverigekursen och enligt arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) är denna kurs ”avgörande för integrationen”.
Den obligatoriska kursen ska avslutas med ett prov, och om man misslyckas med provet behöver man skriva provet igen, tills man klarat det. Sen är man väl typ svensk enligt regeringen, och integrationen kommer som ett brev på posten (alltså allt mer sällan och för det mesta bara i form av oönskade räkningar).
Pehrson är entusiastisk och proklamerar självsäkert:
”Välkommen till Sverige, här är reglerna, nu kör vi!”
Det hela låter som något hämtat ur en sketch, men det är på allvar det tydligaste vi sett av ”paradigmskiftet” hittills. Man fortsätter alltså stånga huvudet i väggen i tron att mer ”information” till ”nyanlända” på något sätt skulle leda till att miljontals ickesvenskar plötsligt integreras in i det svenska samhället.
Samtidigt har allt fler fått upp ögonen för att integrationen är ett dödfött projekt. Det rör sig helt enkelt om alldeles för många människor som kommit hit under alldeles för lång tid. Många områden i Sverige är idag helt eller delvis avsvenskade, och när människor får välja själva väljer de, helt förståeligt, att bosätta sig nära sina landsmän.
Socialdemokraten Widar Andersson är en av de som insett detta, och skriver i Corren (18/3):
”Invandrare söker sig till invandrare medan majoritetsbefolkningens svenskar söker sig till mer svenska områden om andelen invandrare blir för hög. Den som vill kan ju sitta på sin kammare och önska sig att vi betedde oss annorlunda. Men önsketänkande om fundamentala samhällsproblem är inte att rekommendera.”
Integrationen är en teoretisk pappersprodukt, skapad av ett verklighetsfrånvänt etablissemang. Ju längre man fortsätter envisas med att elda upp våra resurser på integrationens altare, desto längre kommer det också ta innan man genomför ett paradigmskifte på allvar.
Att Sverigedemokraterna, som sitter i riksdagen på ett invandringskritiskt och svenskvänligt mandat låter detta ske är illa. Det är dags att de sätter ned foten på allvar och kräver ett stopp för integrationstramset, annars kommer de snabbt bli lika irrelevanta för Sverigevänner som Centerpartiet numer är för svenska bönder.
