Sverige är ordförandeland i EU och avser att lyfta frågan om att medlemsländerna måste bli bättre på att verkställa utvisningar. Orsakerna är många till varför det går trögt med detta runt om i Europa. I Sverige konstaterar ansvariga myndigheter att man inte kan verkställa utvisningar om mottagarlandet inte vill ta emot sina egna medborgare.
Exempel på sådana länder är Somalia och Afghanistan, länder som också är stora bidragsmottagare från Sverige. Ett annat problem är att människor avviker efter att ha fått besked om att de ska utvisas. I många fall kommer ett brev på posten med informationen, varpå mottagaren helt sonika går under jorden (i många fall med hjälp av vänsterextrema organisationer som finansieras av skattemedel).
Vid ett ministermöte som ska hållas i Stockholm torsdag den 26 januari ska deltagarna bland annat diskutera hur EU ska kunna sätta hårdare press på länder som inte samarbetar.
Ställ krav på mottagarländer
Under många år har den svenska nationella oppositionen, med Det fria Sverige i spetsen, tagit upp detta egentliga ickeproblem och enkelt visat på lösningar. Bland annat har vi krävt att bistånd helt slutar betalas ut till länder som inte tar emot sina egna medborgare, samt att handelsbojkotter eller liknande genomförs.
Istället har EU och dess medlemsländer på sin höjd frågat snällt, utan krav, och fått nobben. Sedan har man gått iväg med svansen mellan benen och offrat sina egna medborgares välstånd för att finansiera uppehälle för tusentals människor som till och med det “flyktingkramande” Myndighetssverige funnit ska ut.
Om EU sätter ner foten och konstaterar att vi stryper allt bistånd, alla visum, all handel och all diplomati med varje land som inte tar emot sina egna medborgare (inklusive Turkiet) så kommer problemet vara i princip löst.
Internera alla som ska utvisas
Inte heller problemet med att personer som fått utvisningsbeslut avviker och går under jorden är svårlöst. Här följer en enkel lista för myndigheterna att börja arbeta efter:
- Varje utlänning som ska få sitt uppehållsärende prövat skall från dag ett vara internerad. Så fort de ankommer Sverige ska de placeras bakom lås och bom och kvarstanna där tills de får uppehållstillståndet beviljat eller så att de kan deporteras omgående om de får avslag. Kostnaden för internering och utredning ska dras från biståndsbudgeten.
- Varje utlänning som idag väntar på besked skall hämtas och interneras.
- Varje organisation som ägnar sig åt att gömma personer med avvisningsbeslut skall inte kunna ta del av skattemedel. Varje person som gömmer personer med avvisningsbeslut skall lagföras.
Om myndigheterna konsekvent följer denna lista så kommer också dessa problem lösas ganska omgående, och det bör heller inte ta lång tid att implementera.
Agera i tid
Det finns fortfarande en liten möjlighet att reda ut detta innan det gått för långt. Men då krävs det att regeringen agerar resolut och akut. Det räcker inte med ministermöten eller löften om utredningar som kanske leder till åtgärder om några år.
Om och om igen har personer som befinner sig i Sverige med ett avvisningsbeslut begått grova brott. De rekryteras av kriminella gäng och är därmed ett hot mot Sverige och svenskarna. Det minsta vi kan kräva är att regeringen tar itu med detta med kraft.
Det är bra att Kristersson lyfter frågan i EU, men allt faller platt om han inte tar i här och nu.
