På stilla veckans lördag ligger Jesus lugnt i sin grav och bidar sin tid. Vi svenska bönder förr i tiden däremot, hos oss vankas det äntligen mat. Här fanns ingen tid att vila. Alla förberedelser var gjorda före stilla veckan, men nu måste man göra i ordning allt för fastans avslutning. Det skedde vanligtvis klockan 18 på lördagskvällen men varierade lite i riket.
Det färdigbryggda ölet ställdes fram. Rökt kött och korv skivades upp; däremot knappast färskt kött, vilket vanligt fôlk inte hade råd med. Och lamm var inte att tala om, de var alltför magra så här års i vårt vintriga land. Påskens lammsed är förresten en judisk tradition eftersom de vid tiden för flykten från Egypten fått order från Jahve att måla lammblod på sina dörrar eftersom guden drog runt i riket och dödade alla förstfödda – där lammblod inte fanns.
Fisk åt vi däremot ännu efter fastan här i norr. Fisk var godkänt under fastan, men nu dukade man fram extra festliga varianter. Mest åt man dock säkert ägg. Ägg var förbjudet under fastan. Ja, förbjudet… det fanns knappt några ägg. Hönsen håller sig lugna under vintern, åtminstone här i norr, och värper knappt något (eller om det är tuppen som inte har lust). Men inför påsken har tuppen kvicknat till, och då har man samlat ihop så mycket ägg man kunnat – och frossade.
Hade man tur fick man i sig ägg som värpts under dymmelveckan. De hade förstås mest magisk kraft, vilket stärkte förmågorna under året. Jesu återuppståndelse under påsken får i ägget särskild betydelse. Ägget är en klassisk symbol för återuppståndet liv eftersom det just innehåller liv i sig självt.
Men självklart har äggseder uråldriga anor och finns i stort sett överallt i världen. Det finns i begravningsriter, bröllopsriter, fruktbarhetsriter, övergångsriter och så vidare. Man har lagt det i gravar för återfödelsens skull, man har målat äggen, man har ätit dem. Att traditionen med ägg lever kvar är därför helt naturligt. Vi målar dem, hänger upp dem i träd, gömmer godis i plastägg – och äter förstås.
Kanske tittar några på påskelden samtidigt. Om nu någon i Sverige fortfarande eldar på påskafton. I Sverige gjordes det förr, bland annat för att hålla häxorna från skärtorsdagen borta, men det ändrades med tiden till sista april då vi numera anordnar stora brasor. Men ägg äter vi än på påskafton – och några väntar på sin frälsares återuppståndelse.
