Denna högtidsdag som nu ska firas har de flesta av oss mest goda minnen av. Och eventuellt dåliga har jag märkt, tenderar att suddas ut medan åren går. En mer kär dag går inte att finna. Midsommar är det svenskaste av svenskt.
Det är dags gott folk. Blommor och blad ska plockas. Stången ska majas. Också våra huvuden ska kläs med blomsterkransar. Sill, nypotatis, gräddfil med mera ska dukas. Det vattnas i munnen. Ett julbord, på sommaren.
Dans så klart. Alla ska med. Regn, sol, moln, blå himmel om vartannat. Skärgård, skog, tjärn, åkrar. Oavsett, vi firar, skålar, skrattar och ler. Det vardagliga förjagas för en stund. Magi finns i luften för den som vill och vågar känna efter.
En gammal tradition
Hur ser historien bakom vårt midsommarfirande ut? Hur länge vi har firat är svårt att veta, men dagens moderna tappning har antagligen sitt ursprung någon gång vid slutet av vikingatiden eller början av medeltiden. Norden öppnades under denna tid allt mer mot Europa och kontakten med handelsmän, diplomater, legoknektar, hantverkare med flera började influera oss.
De flesta influenser kom från Tyskland där firandet med stången var populärt. Mycket har vi också lånat från de förkristna firandena på våren. På vårkanten ”majade” man, och ställde till med festligheter. ”Maja” betyder ungefär ”att klä med blommor”.
I städerna hade man ”lövmarknader” så att även stadsborna skulle få tag på allt de behövde. Man smyckade eller majade sina hus, kyrkor och vagnar så att det blev grönt och fint längs gatorna i stan. Att man klädde sina fordon i grönt berodde på man senare satte sig i dessa för att åka till firandet och då gällde det att fordonen var fina nog.
Kristet och hedniskt arv
Ett fåtal skrifter från förkristen tid nämner att offeröl och blot förekom, bland annat de isländska kungasagorna och några runstavar. Då är firandet dock placerat till mitten av juli. Vissa vill knyta firandet hela vägen till bronsåldern då soldyrkan var mer populär, men det är svårt att slå fast eftersom det saknas egentliga källor. Fast omöjligt är det såklart inte, det finns flera gamla solkalendrar runt om på kontinenten som höll koll på årstiderna. Och traditioner kan förstås både försvinna och återuppstå i ny tappning under tidens gång.
Hur gjorde man då förr i tiden? Det är svårt att veta och det kunde skilja sig ganska rejält från norr till söder. Vår plätt på jorden är ändå rätt stor och var åtminstone förr ganska svårframkomlig, men mycket har ändå bevarats till eftervärlden.
På midsommaraftons morgon skulle man rulla naken i daggen då denna innehöll läkande och ibland magiska egenskaper. Vissa nöjde sig med att springa barfota för att få starka fötter. Man passade även på att samla in medicinalväxter från sin örtträdgård medan daggen fortfarande var kvar, samt ren dagg som den var – den kunde man senare använda som medicin eller som jäst när man bakade. Även blomsterkransarna som prydde både flickorna och stången sparades ofta till vintern – för att ha i julbadet!
Under dagen hade flickorna kransgillen där de band kransar och smyckade spiror. Lite senare restes en majstång och man åt och drack. Folk sjöng och dansade runt stången och arrangerade lekar för att ungdomarna skulle lära känna varandra – ofta i förhoppning om att kärlek skulle uppstå. Ibland dök lövgubbar upp, alltså gubbar utsmyckade med löv och blommor. Dessa brukade man styggt nog hälla vatten på, och ibland slänga ner i ett vattendrag.
Högtiden för ung kärlek och lust
Vissa ritualer från midsommarnatten känner många till än i dag, de ligger kvar i folkminnet. När elden slocknat och festligheterna började ebba ut, sägs det att ungdomarna ostörda fick dra sig bort till de gamla källorna där de fick roa sig utan de vuxnas övervakande ögon. Det kallades att ”dricka källa” och blev ibland till fester som varade hela natten.
Många har nog hört talas om att flickorna under tystnad (de fick inte tala ens när de var tillbaka i sängen) smög ut på midsommarnatten för att plocka sju sorters blommor. En flicka var tvungen att klättra över lika många gärdsgårdar som antalet blommor hon plockade, för att sedan lägga dessa under huvudkudden. Ibland sägs att det var nio blommor som skulle plockas och då var det naturligtvis nio gärdsgårdar som gällde. Om det gjordes på rätt sätt kunde hon med en gnutta tur drömma om sin framtida man.
Andra saker som skulle förbättra oddsen var att äta kärleksgröt kokad på mjöl, vatten och rikligt med salt, eller drömsill. Sedan fick flickan gå och lägga sig utan att dricka och kanske dök då hennes framtida partner upp i drömmen och erbjöd dryck. Hur mycket och vad du fick i drömmen visade om du skulle få ett rikt eller fattigt liv.
En del försökte även att, återigen under tystnad, vaka vid en av de gamla offerkällorna, vid en vägkorsning eller på en jordfast sten, då även dessa ansågs magiska. Att man vakade berodde förstås på att midsommarnatten var magisk och att gränsen mellan den vanliga världen och det övernaturliga var tunnare än vanligt denna natt, så om man hade tur kunde man se eller höra tecken som berättade om ens framtid. Många försökte också bli gravida under midsommarnatten, då det var som allra bäst att föda under den tidiga våren då barnet fick god tid på sig att bli stark inför vintern.
Ett gammalt talesätt löd: ”Midsommarnatten är inte lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång!” Man kan säga att midsommar var de ungas dag, natt och morgon då mycket av det som hände gällde just ungdomen och deras framtid.
Många hjärtan och drömmar blev säkert krossade, och många andras knöts samman i kärlek och glädje. Men säg, är det inte så livet ser ut?
Hur just ni firar är upp till er. Det viktiga är att ni har en trevlig midsommar och det är precis vad Det fria Sverige önskar er alla.
