Indikator Opinion har genomfört en undersökning som tittar på hur, bland andra, boende i utsatta områden ser på de åtta förslag som debatterats flitigt under en tid och som syftar till att komma åt gängkriminaliteten. Ett exempel är att polisen ska kunna upprätta visitationszoner, där de får utökad befogenhet att visitera personer.
Sådana lagar, som ytterligare inskränker individens fri- och rättigheter, har kritiserats från olika håll. Framförallt från svenskarna. Och nu visar undersökningen att boende i utsatta områden som har utländsk bakgrund är betydligt mer positiva till sådan lagstiftning.
Också när det gäller anonyma vittnen, dubbla straff för gängkriminella samt sänkt straffmyndighetsålder, är det en större andel ickesvenskar, boende i utsatta områden, som anser att sådana åtgärder troligen kan vara till nytta.
Vad skiljer oss åt?
Somliga använder nu detta som ett “alibi” för hårdare tag med logiken att “de som bor där har inget emot lagarna så det är bara att komma igång”. Men visar inte det en brist på insikt och förståelse? Man måste fråga sig varför svenskar (inklusive svenskar som bor i utsatta områden) är mer försiktiga än ickesvenskar när det kommer till att stifta repressiva lagar?
“Den samhällsidé vi lutar oss mot är det homogena Sverige där vi inte nödvändigtvis alltid ser hårdare tag eller mer övervakning som vägen framåt.”
Skillnaden ligger i att vi är svenskar, med vår civilisation och kultur i ryggen. Den samhällsidé vi lutar oss mot är det homogena Sverige där vi inte nödvändigtvis alltid ser hårdare tag eller mer övervakning som vägen framåt. I Europa och väst finns en idé om individens frihet, rättstat och att polisen tjänar folket. Vi värderar vår frihet högt, både friheten att tänka och uttrycka oss, men också friheten att inte få vårt privatliv invaderat av statens våldsmonopol.
Ickesvenskarna kommer från länder som inte på något sätt liknar Sverige. Se på Mellanöstern, Nordafrika eller det svarta Afrika. Se på Indien, Pakistan och så vidare. Det är inte länder med rättssäkerhet eller friheter så som vi svenskar vill ha det. Människor från dessa länder är vana vid att polisen och myndigheterna håller hälen mot dem och håller trycket uppe. Somliga skulle säga att det krävs för att dessa länder ska fungera (och hänvisar till Irak under Saddam Hussein och Irak idag, eller Libyen under Muammar al-Gaddafi för den delen).
Den klarsynthet ickesvenskarna i Sverige uppvisar när de vill att lagarna ska bli mer repressiva består i att de helt enkelt vill ha det mer som hemmavid, eftersom det krävs för att det ska fungera. Bäst kanske Sharia vore? Det är hårda tag det!
Vi svenskar vill ha frihet och en polis som håller avstånd. Vi vill inte ha övervakning. Enda sättet att slippa det är ett svenskt Sverige. Allt annat kommer kräva ännu hårdare tag, ännu mer övervakning och ännu mer repression. Det är en av kostnaderna för det pågående folkutbytet.
