Hällristningarna vid Nämforsen är ett av norra Europas största hällristningsområden med över 2500 figurer. De är ett världsarv som vittnar om den forntida människans liv och tro i Sverige. Här kan du se spännande exempel på svensk historia, religion och konst som kan hjälpa dig som besökare att förstå vår historia och vår identitet.
En fantastisk plats
Hällristningarna vid Nämforsen är inte bara fantastiska för att de är så många och så gamla, utan också för att de är så varierade och välbevarade. Här kan du se figurer som föreställer människor, djur, båtar, vapen, solsymboler, fotspår och mycket mer. De är utspridda över flera klippor som ligger längs med Ångermanälven, som är en av Sveriges största älvar. När du besöker platsen kan du känna den mäktiga kraften från forsen som brusar förbi och skapar ett vackert naturområde att vandra i.
Hällristningarna vid Nämforsen är inte bara konstverk, utan också historiska dokument som berättar om den forntida människans liv och tro i Sverige. De är gjorda under bronsåldern, som varade mellan 1800 och 500 f.Kr. i Sverige. Under den tiden var människorna beroende av naturen och dess resurser, som fisk, jakt, boskap och metall. De hade också en stark anknytning till solen, som var en viktig gudomlig kraft som gav liv och växtlighet. De hade också kontakt med andra folk och kulturer genom handel och resor. Allt detta kan du se i hällristningarna, som ger dig en inblick i den forntida människans världsbild och värderingar.
En historia som fortfarande intresserar forskare
Hällristningarna vid Nämforsen är inte bara intressanta för att de är så gamla, utan också för att de har en spännande historia som sträcker sig fram till nutiden. Här kan du lära dig om hur platsen har upptäckts, undersökts, tolkats och bevarats genom åren.
Hällristningarna vid Nämforsen har varit kända av lokalbefolkningen i alla tider, men det var först på 1600-talet som de började uppmärksammas av forskare och historiker. Den förste som skrev om dem var Olof Rudbeck, som var en berömd svensk vetenskapsman och professor vid Uppsala universitet. Han besökte platsen 1671 och gjorde några skisser av hällristningarna, som han tolkade som minnen från den fornnordiska mytologin. Han trodde att platsen var Asgård, gudarnas hemvist, och att hällristningarna var avbildningar av gudar som Oden, Tor och Frej.
På 1800-talet blev platsen mer känd och fler forskare och historiker besökte den och gjorde egna tolkningar av hällristningarna. En av dem var Oscar Montelius, som var en framstående svensk arkeolog och professor vid Stockholms universitet. Han besökte platsen 1874 och gjorde noggranna avteckningar av hällristningarna, som han tolkade som minnen från bronsåldern. Han trodde att platsen var ett viktigt religiöst centrum, där människorna utförde ritualer och offer till solen och andra gudomliga krafter.
På 1900-talet blev platsen ännu mer känd och fler forskare och historiker besökte den och gjorde egna tolkningar av hällristningarna. En av dem var Sverker Janson, som var en inflytelserik svensk arkeolog och professor vid Göteborgs universitet. Han besökte platsen 1968 och gjorde omfattande undersökningar av hällristningarna, som han tolkade som minnen från bronsåldern. Han trodde att platsen var ett viktigt socialt och ekonomiskt centrum, där människorna hade kontakt med andra folk och kulturer genom handel och resor.
På 2000-talet har platsen fortsatt intressera ännu fler forskare och historiker som besökt den och gjort egna tolkningar av hällristningarna. En av dem är Johan Ling, som är en aktuell svensk arkeolog och professor vid Göteborgs universitet. Han har besökt platsen flera gånger och gjort nya undersökningar av hällristningarna, som han likt Janson tolkar som minnen från bronsåldern. Han menar att platsen är ett viktigt kulturarv, som visar hur människorna i Sverige har varit del av en större europeisk och global historia genom årtusendena.
Hällristningarna vid Nämforsen som en del av din svenska identitet
Hällristningarna vid Nämforsen är inte bara vackra och spännande att se, utan också meningsfulla och inspirerande att uppleva. Här kan du känna en koppling till den forntida människan som levde i Sverige för tusentals år sedan. Du kan också känna en koppling till den nutida människan som lever i Sverige idag. Här kan du reflektera över vår historia och vår identitet som svenskar.
Hällristningarna vid Nämforsen kan påverka dig som besökare på flera sätt. Du kan lära dig mer om vår historia och vår kultur genom att se hur människorna levde, trodde och tänkte under bronsåldern. Du kan också lära dig mer om vår historia och vår kultur genom att se hur forskare och historiker har tolkat och förstått platsen genom åren.
Åk dit och betrakta hällristningarna, fundera på hur de får dig att känna och hur de påverkar dig i din svenska identitet. Känn historiens vingslag och blodets kedja tillbaka i tiden och förstå att du inte existerar av en slump, utan att du är resultatet av miljontals svenskars slit, kärlek och offer.
Hällristningarna vid Nämforsen är ett kulturarv i världsklass som du inte får missa om du vill upptäcka det fantastiska Sverige. Här kan du se ett av de mest imponerande och välbevarade hällristningsområdena i norra Europa — ett av de mest intressanta och informativa historiska dokumenten från bronsåldern i Sverige. Här kan du se ett av de mest meningsfulla och inspirerande konstverken från den forntida människan i Sverige.
Här kan du se dig själv genom historiens prisma.
Det fantastiska Sverige
Denna artikel är en del av vår folkbildningssatsning “Det fantastiska Sverige” där vi kort och koncist berättar om häftiga och inspirerande platser och sevärdheter i Sverige. Målet är att artiklarna ska inspirera fler svenskar att upptäcka sitt fosterland, och samtidigt genom utökad kunskap om landet stärkas i sin svenska identitet.
