Klimatrörelsen Fridays For Future, mest känd för sin frontfigur Greta Thunberg, har nyligen blivit föremål för kritik gällande dess interna dynamik och ideologiska inriktning. Flera före detta medlemmar, däribland Lydia Lifmark, har beskrivit rörelsen som att ha sektliknande drag och en uttalad vänsterpolitisk inriktning som går utöver dess grundläggande klimatagenda. Detta skriver Henrik Sjögren om i tidningen Fokus.
Lifmarks berättelse
När Lifmark gick med i rörelsen 2019, lockades hon av en stark känsla av gemenskap och en plattform för att uttrycka sin klimatångest. Men med tiden började hon känna att rörelsen blev alltmer sluten och mindre välkomnande mot avvikande åsikter. Enligt henne kännetecknades FFF av en gruppmentalitet där medlemmarna delade en gemensam världsbild om klimatkrisen som ett överhängande globalt hot, vilket skapade en stark inre sammanhållning.
Rörelsens fokus sträckte sig bortom klimatfrågan, in på bredare sociala och politiska frågor, vilket innefattade en stark vänsterorientering. Livmark beskriver hur det fanns oskrivna regler inom gruppen, som till exempel att stödja veganism och vissa specifika synpunkter på kön och identitet. Denna ideologiska inriktning, som inte nödvändigtvis var direkt kopplad till klimatfrågan, skapade en kultur där avvikande åsikter inte välkomnades.
Lifmarks erfarenheter pekar på att rörelsen, trots dess löst organiserade natur, utvecklade en sektliknande atmosfär där medlemmar som inte fullt ut anslöt sig till den kollektiva världsbilden riskerade att uteslutas eller kritiseras. Detta ledde till en ökad psykologisk belastning för henne och slutligen beslutade hon sig för att lämna rörelsen.
Ytterligare en folkfront
Kritiken mot Fridays For Future är mer än relevant eftersom det visar sig att denna organisation är en frontorganisation för extremvänstern i Sverige och internationellt. FFF är ännu ett exempel på hur vänstern använder sig av “folkfronter” där deras syfte och mål initialt döljs till förmån för en “större” fråga som man kan vinna allmänheten till. Därefter använder man fronten för sina egna intressen.
I detta fall har man drivit på rädslan för klimathotet, rekryterat ungdomar mot samhället (makten som skadar klimatet) och sedan genom inre påverkan börjat förändra själva grunden och lägga till fler och fler vänsterradikala idéer. Exempelvis instruerade Mathias Wåg rörelsen så här i Aftonbladet:
“Klimataktivisterna pekar ut vilka som tjänat på klimatkatastrofen och som bromsar varje förändring. Fridays for futures budskap har radikaliserats, och har lierat sig med de samiska protesterna mot regeringens klartecken att öppna en järngruva i Gallok och Skogsupprorets motstånd mot skogsskövlingen. Andreas Malms bok How to blow up a Pipeline har blivit en brandfackla, om att rörelsen behöver trappa upp sina aktioner. Vilket skrämmer fossilindustrin.”
Greta har haft fritt spelrum
FFF och liknande rörelser har fritt kunnat förfäkta antivit rasism, extrema vänsteridéer av olika slag och uppmanat till kriminalitet utan att någon av vikt i världen brytt sig. Greta Thunberg lät sig fotograferas med en gängkriminell artist och klädde sig i AFA-tröja. Och att det är en sekt har varit uppenbart länge.
Inget av det blev för mycket. Men delar av den gamla hejarkören i gammelmedia började skruva på sig när rörelsen tog ställning för Hamas mot Israel efter attackerna den 7 oktober och Israels bombningar av Gaza därefter. I en debattartikel som gick ut i flera tidningar skrev man att man inte kan “vara neutral i ett folkmord” och åsyftade Israels svar.
Sedan kom klimatdemonstrationen i Amsterdam den 12 november med 85 000 deltagare. Den visade sig vara en propalestinsk demonstration, inte en manifestation för klimatet. Publiken skanderade “From the river to the sea, Palestine will be free”, när Greta gick upp på scen. Hon var iklädd palestinasjal. Snart blev hon avbruten av en man som klev upp och tog mikrofonen från henne. ”Jag kom hit för en klimatdemonstration, inte en politisk åsikt”, sade han. Snabbt fördes han bort. Ledaren körde igång en annan ramsa: ”Ingen klimaträttvisa på ockuperad mark!”
Judar eller muslimer: Vilka är det mest synd om?
Här någonstans blev det för mycket. Den tidigare helt oantastliga Greta Thunberg hade uppenbarligen klivit över en gräns. Således är det nu fritt fram för reportage som jämför Greta Thunberg med en sektledare. Något man kan tycka att fler borde ha både sett och sagt tidigare, men att gå hand i hand med våldsvänstern och gängkriminella afrikaner kunde passera närmast obemärkt i gammelmedia.
Årtionden av tjat om “islamofobi” och underdånighet inför islamiseringen har uppenbarligen fått effekt hos den stora massan i allmänhet, och de yngre generationerna i synnerhet. Under lång tid var judarna högst upp i offerpyramiden och fick aldrig kritiseras, men det verkar ha förändrats. Utvecklingen av Fridays for Future och Greta Thunberg pekar obönhörligen på att en ny grupp är på väg att ta den oantastliga förstaplatsen, även om de halvljumma reaktionerna från media visar att man inte är helt där än.
Redan nu kan åtminstone konstateras att Greta gått från en “enande kraft” bland globalister till att dela upp dem i två läger. Nu är ett ställningstagande för eller emot Greta plötsligt ett ställningstagande för eller emot Israel. Och då gäller det att hålla tungan rätt i mun, speciellt när det är oklart vad som är det politiskt korrekta för dagen.
