Staffanstorp planerar för gated communities (härefter använder vi det svenska begreppet grindsamhällen) som en lösning på gängvåldets utmaningar. Den här idén har väckt blandade reaktioner, med kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) som dess främsta förespråkare, medan oppositionsrådet Pierre Sjöström (S) står emot. Sjöström anser att det inte är en kommuns uppgift att peka ut vissa områden som säkrare än andra.
Denna diskussion om grindsamhällen måste ses i en bredare kontext. Å ena sidan, med tanke på den ökande brottsligheten och känslan av otrygghet, är det förståeligt varför människor söker sig till inhägnade och mer övervakade områden. Dessa bostadsområden erbjuder en känsla av säkerhet och gemenskap, isolerade från yttre hot. Somliga hävdar dock att sådana områden bidrar till att förvärra de sociala och ekonomiska klyftorna, vilket skulle kunna öka otryggheten och brottsligheten.
Manne Gerell, kriminolog vid Malmö universitet, ser en potentiell efterfrågan på grindsamhällen mot bakgrund av den rådande våldsvågen. Men bostadsforskaren Martin Grander varnar för att bygga områden som kan leda till ökad segregation och att det vore bättre att återupprätta det sociala kontraktet genom att minska klyftor och förbättra skolor och arbetsmöjligheter.
Det finns en bredare diskussion som behöver föras om hur vi som samhälle vill hantera frågor om säkerhet, integration och social sammanhållning. Sonessons åtgärder, såsom förslag om slöjförbud i skolor och en vägran att ta emot kvotflyktingar, kan ses som uttryck för en tuffare hållning mot integration och mångkultur. Detta återspeglar en växande rörelse inom svensk politik som vill adressera dessa frågor på ett mer konservativt och nationalistiskt sätt. Det är i grunden bra.
Det väsentliga glöms bort
Således kan vi i Det fria Sverige förstå varför grindsamhällen framstår som en lockande lösning för vissa, men vi måste också erkänna de långsiktiga konsekvenserna av sådana beslut. Framför allt känslan av kapitulation inför samtiden. Vore inte en bättre lösning att ändra på den politik som ligger till grund för de problem som sådana områden syftar till att lösa? Först och främst elefanten i rummet: massinvandringen och folkutbytet som måste stoppas. Därefter frivillig och/eller tvingande återflyttning av personer som inte har i landet att göra.
Apropå den sociala frågan måste svenskarna först åter igen gälla. Vi behöver också en starkare betoning på lag och ordning, kombinerat med ett fokus på traditionella värderingar och ett stärkt samhällsengagemang. Folket måste komma samman igen och få en gemensam berättelse att vara del av.
“Det svenska folket ska inte låsa in sig med politikernas hjälp. Vi ska låsa in politikerna som misskött vårt land.”
Svenska områden behövs
Det fria Sverige har sedan föreningen grundats arbetat för att främja sammanhållning och gemenskap på landsbygden, dit fria svenskar kan flytta för att hand om varandra och sina områden. Detta menar vi är ett mer hållbart och inkluderande alternativ till grindsamhällen.
Vi arbetar för att alla svenskar, inte bara de mest priviligierade, ska ha möjligheten till ett tryggt boende, en positiv samhällsgemenskap och en svensk framtid. Däremot inser vi att ingen kommer skapa den åt oss utan att vi får ta saken i egna händer. Det pågår i detta nu.
Vad gäller grindsamhällen står det så klart var och en fritt att bo som de vill. Men i grund och botten är det så här: det svenska folket ska inte låsa in sig med politikernas hjälp. Vi ska låsa in politikerna som misskött vårt land.
