Jag höll på att bli profetisk för ett par dagar sedan. Jag skulle nämligen börja skriva den här artikeln. Men något kom i vägen som försenade skriveriet. Nåväl, profetisk eller icke spelar väl mindre roll. Huvudsaken är att sanningen kommer fram. Samtidigt som lögnens krafter är samlade och starkare än någonsin, är ljuset ändå kraftigt och håller var dag på att bryta igenom mayas slöja.
I romanen 1984 är det en viktig funktion i Oceanien, statsmakten där berättelsen utspelar sig, att skriva om historien. Det är ett ständigt pågående arbete som görs av Sanningsministeriet. Sanningsministeriets uppgift är att – ändra sanningen. Man vill försäkra sig om att sanningen ger staten de rätta fördelarna och ändrar därför tidigare förmedlingar av något när det behövs. För att vara på den säkra sidan tvingar man i boken dissidenten Winston att erkänna för sig själv att 2+2=5, det vill säga att sanningen kan vara vad som helst (som staten önskar).
I detta nu skriver media om historien
Jag hade tänkt skriva att ett liknande scenario kommer att ske i Västerlandets stater, ja att det troligen redan har skett vid många tillfällen. Skälet är givetvis alla lögner som håller på att komma i dagen angående coronasjukan, vaccinen, lockdowns, amerikanernas chefsepidemiolog, Anthony Fauci, presidentvalet i USA, händelserna den 6 januari vid kongressbyggnaden i Washington DC med mera.
Under de där timmarna när jag blev tillbakahållen från skrivandet kom ett bevis på vår världs sanningsministerium i full aktion. Washington Post, en av de ledande amerikanska dagstidningarna, har ändrat en gammal rubrik från ”Tom Cotton keeps repeating a coronavirus conspiracy theory that was already debunked” till ”Tom Cotton keeps repeating a coronavirus fringe theory that scientists have disputed”. Den ändrade artikeln är från februari 2020. ”Konspirationsteorin” har således blivit en ”icke etablerad teori” och ”avfärdandet” har mildrats till ”ifrågasatt”.
Nu skriver visserligen tidningen att de har ändrat rubriken eftersom nya uppgifter angående coronavirusets ursprung har kommit fram. Det anses som bekant inte längre säkert att viruset har uppkommit bland fladdermöss och spridits via en djurmarknad. Frågan är dock hur många artiklar som tidigare har ändrats på det här sättet – utan anmärkning. Och har kanske den här fått sin anmärkning först efter att ändringen har upptäckts?
Sanningen på väg fram
Mr Fauci sitter löst efter att lögner från hans sida börjar uppdagas. Allehanda som sagts om corona, maskerna, vaccinen och restriktionerna börjar ifrågasättas allt kraftigare. Sanningen om presidentvalet och protesterna i Washington DC rullas för var dag upp mer och mer. Samtidigt har staterna och etablerad media lagt alla sina kort på fladdermössen, vaccinens nödvändighet, restriktionernas fördelar, maskmandat, Biden som självklar vinnare samt Trump och hans anhängare skyldiga till årtusendets brott den 6 januari.
Det här har inte bara med Trump att göra. I Tyskland finns uppgifter om hur en vänstergrupp utan medicinsk förankring hade inflytande över landets nedstängningar. Vad hände egentligen när Boris Johnson-administrationen bytte strategi över en natt – från lugn tillförsikt till full lockdown i väntan på de frälsande vaccinen? Och hur kunde svenska epidemiologer i början enkelt avfärda masker och lockdowns för att senare mena att det ändå är avgörande för att begränsa smittan så att vi kan vaccineras allesamman? Varför dröjde och tonade man ner uppgifter om att nästan alla italienare som dog för ca 15 månader sedan (de där 700-800 döda per dag) var mycket gamla eller hade andra svåra sjukdomar?
Som sagt, etablerad media har i halvtannat år satsat allt på att sprida bilden av corona som en fruktansvärd pandemi samt presidentvalet som rättskaffens och januariincidenterna som det värsta påhoppet mot demokratin i mannaminne. Framför allt har man gjort allt i sin makt – inte minst redaktionerna, vilket märks på ledarsidor – för att trakassera dem som har ifrågasatt de vanliga hållningarna om coronasjukan och presidentvalet. Washington Posts ord ”konspirationsteori” och ”avfärdande” har varit dominerande och förekommer i hela Västerlandet. Just konspirationsteori har blivit det populära ordet för att avfärda sanningssägare eller bara dem med lite kritiskt sinnelag.
Nu när andra bilder om situationerna blir för uppenbara, när fakta hopar sig, ser sig tidningarna tvungna att pixla sina gamla påståenden. Ändra sanningen! I svensk media har all kritik av USA-valet avfärdats som fullständigt ogrundat, och nya vallagar i några republikanskt styrda delstater har omnämnts som försvårande av demokratin och dylikt trams. När sanningen snart kommer fram kommer de orden troligen att vara utbytta.
Media och stat har vuxit samman
Från politikers och tjänstemäns håll finns sedan länge liknande mantran och korrigeringsmekanismer. ”Jag har inte den minnesbilden,” hör man nog så ofta. Allt för att rädda Ygeman, Hultqvist, Löfven, Tegnell och andra oduglingar. Till och med Georg Soros, som ändå måste kallas den svenska statens fiende nummer ett efter 90-talskrisen, kallas nu för tiden för en bra man som kämpar för demokratin, viktig och nödvändig för Sverige.
Media och staten har som bekant vuxit samman. De samarbetar också nära med globalistiska företag och bigtechföretagen. De kämpar båda tillsammans för att ständigt bringa sig själva fördelar och ständigt förvränga sanningen. Det har stegrats de senaste åren i och med massinvandringen, högerpopulistiska partier, den arabiska våren, covid, klimatsnack med mera.
Samtidigt har de hela tiden ljugit och bedragit. Invandringen ger ekonomisk vinst. Vi klarar inte demografin utan invandring. Jorden kommer att gå under om tio år på grund av västländernas påverkan på ”klimatet”. Högerpopulistiska partier vill bara ha konflikt, krig och diskriminering. Och så vidare. Idel lögner.
Sanningsministerium räddar demokratin
Därför är de i ständigt behov av ett sanningsministerium, som korrigerar alla lögner. Det räcker inte med att bara fiffla och hänvisa till suddigheter som minnesbilder. För att rättfärdiga sig, för att ge sig legitimitet och kredibilitet ser de sig tvungna att korrigera sanningar. I och med stegringen av alla lögner måste ingreppen á la sanningsministeriet göras oftare och resolutare. Vi vet ju att en Löfven eller Ygeman inte längre skäms för sina lögner. Samma sak är det med media eller för den delen så kallade fact checkers. De ändrar bara fakta eller uttalanden om fakta precis som de känner för. Det kommer att bli en del av det dagliga arbetet och inget att skämmas för. Sanningsministeriet behövs för demokratin, kommer det att heta.
Eftersom lögnerna har duggat tätt och man så ihärdigt har målat in sig i lögnhörnet kommer sanningskorrigeringarna att eskalera. Säkerligen kommer de att läggas fram kombinerat med försök till repression, t.ex. SD-politikern som ska åtalas för hets mot folkgrupp även om hans utsaga om sydsudaneser är en referens till en vetenskaplig rapport om IQ. Om man ändrar sanningen i rapporten skulle han kunna dömas enklare. Och demokratin räddas!
Samtidigt blir det trångt och ansträngande i hörnet – mer för var dag som går. Folk kan bli arga om det stämmer att vaccinen slår ut T-cellerna (vårt naturliga motstånd mot virus) eller att masker och skolstängning är dåligt eftersom barn producerar T-celler och via t.ex. hostningar förmedlar dem till vuxna. Folket kan kräva avgångar om undersökningar visar på markant valfusk. Folket kan slå bakut om det framgår att tidningar och teve har ljugit om alla de här sakerna oavsett sanningsministeriets insatser.
Oavsett vilket – den största av alla konspirationsteorier torde vara att dagstidningar i Sverige och annorstädes håller sig till sanningen.
