Vi är på rätt väg, vi är eniga i mycket och framför allt råder total enighet i att värdesätta de som var före oss. Vi mindes och vi hedrade de som banat väg för oss. Vi är sprungna ur ett strävsamt folk. Till förfädernas minne.
Den sydskånska seneftermiddagen lördagen den 4 november anno 2023 var så ruggig och dunkel som vid varje år vid denna tid, men vi möttes av ljus. Med tända facklor i jorden längs en smal stig som markerade vår väg, gick vi gemensamt till en ättehög för att inleda denna stund tillsammans. Vi stod där som generationer i tusentals år tillbaka stått, vi hedrade dem.
Värden för kvällen förmedlade ord och tankar som grep tag, vi greps alla av stundens allvar. Denna stund ute under bar himmel på mark där våra förfäder varit, andats, gått och stått skänkte stund för eftertanke. Vi är en kedja som byggs på, vi har ett ansvar att bygga och vi har ett ansvar att förmedla vår historia.
Väl inne i den goa stugvärmen i en varsamt restaurerad gård från 1600-talet fortsatte vi med ceremonier som vi så här i efterhand var eniga i att fortsätta och göra som en tradition, årligen ska vi hedra de som varit före oss. Vi sjöng tillsammans och vi lyssnade på en dikt, en dikt som denna gång var i två verser i stället för endast en (1) och vi skojade om att dikten blir i tre verser till nästa åminnelse av Förfädernas minne.
Tillsammans satte vi oss ned vid det dukade bordet och försedde oss av den goda maten. Skånsk mat serverades baserad på fläskkött, kål och potatis, till efterrätt lät vi oss väl smaka av syrliga och söta pajer med frukter och bär från trädgården. Värdinnan klingade efter en stund i glaset och föreslog att de av oss som ville berätta om någon som personligen betyder mycket men som inte längre var med oss gjorde det inför de andra. Vi satt alla och lyssnade på vitt skilda levnadsöden och tog med ödmjukhet del i andras funderingar, sorg och kärlek. Det var en mycket varm stund, och när jag nu i skrivande stund tänker på det blir jag alldeles piggig (skånska för gåshud).
Denna träff för föreningsmedlemmar samt även med några personer vi bjudit in i förtroende stärker våra band. Vi är som folk är mest: Gamla, unga, män och kvinnor. Men det som skiljer oss från mängden är att vi inser värdet i att aktivt verka för att komma samman med vårt folk i så väl lättsamma som i mer djupa och eftertänksamma tillställningar.
Vår förening blir vad vi gör den till, så låt oss minnas våra förfäder, samt bygga framtiden.
Eva-Marie Olsson
DFS Skåne
Läs också: ”Förfädernas minne är nyckeln till framtiden”.
