En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) visar att år 2020 var det mest dödliga året på 18 år i Sverige. Under 2020 inträffade 124 fall av våld som ledde till död; mord, dråp, barnadråp och vållande till annans död. Förutom det vanliga eländet så kan man konstatera att skjutningarna ökade också under 2020 samt att våld inom familjen ökat (på grund av påtvingad social distansering och isolation under coronapandemin).
Haveriet fortsätter och Skuggsverige växer
Trots särskilda insatser och hög svansföring från berörda myndigheter är det helt klart att insatserna mot gängvåldet i icke-svenska områden är långt ifrån tillräckliga. Framförallt var det Stockholm som drabbades under 2020, eftersom polisen satsade i Malmö. Nästa gång är det något annat område eftersom polisen satsar i – kanske – Stockholm under 2021.
Det hela följer en logisk linje där rättsvårdande myndigheter alltid kommer ligga steget efter. Under den stora flyktingkrisen 2015 och framåt så fylldes Sverige på med utlänningar som direkt rekryterades av gängen och hamnade i ett skuggsamhälle som ständigt fylls på. Samtidigt attraheras yngre till gängen, inte minst på grund av att Kultursverige med public service i spetsen lyfter fram musik som skönmålar “gangstern”.
Antagligen har det redan gått för långt i landets “utanförskapsområden” precis som det gjort i andra länder som ligger “före” Sverige. Detta leder vidare till att staten måste äska fram mer pengar för att upprätthålla i alla fall en fasad av ordning, vilket innebär tyngre pålagor på folket.
Anarkotyranniet fördjupas
Polisens självförtroende har skadats och de politiskt tillsatta cheferna har ägnat sig åt att sänka kraven på utbildningen samt värdegrundssignalera. Många lämnar yrket, få söker till utbildningen och de som blir kvar eller söker in är alltmer att betrakta som demokraturens kreatur och värdegrundsaktivister. De bra poliser som finns kvar inom kåren är i hopplöst underläge.
För att internt upprätthålla någon form av självbild har polisen under senare tid alltmer gett sig på fotbollssupportrar (trenden var tydlig innan coronapandemin) samt jägare och vapenägare (fallet Karl Hedin m. fl.). På senare tid och ju fler som protesterar mot den antidemokratiska riktning regeringen för Sverige har polisen också används för att upprätthålla den nyligen stiftade lagen som upphävde svenskens grundläggande medborgerliga frihet att samlas och protestera mot orättvisor. Kort sagt har regeringen de facto upphävt demokratin och svensk polis använder hårdhandskar mot svenska pensionärer som vägrar acceptera det.
En farlig framtid väntar
Det är på alla sätt en oroande utveckling. Pandemilagarna finns på plats; svensken är än mer dresserad att lyda och polisen har övat sig på att ge sig på svenskar (medan utlänningar lämnats mer i fred). Kultureliten å sin sida (tillsammans med gammelmedia) driver denna utveckling vidare och tjänar som statens apologeter.
Svenskar får klä skott för regeringens vanstyre och politiserandet av polisen. Ofriheten breder ut sig när staten tappar kontrollen. Det är ingen nära förestående kollaps som väntar bakom hörnet, däremot är det tydligt åt vilket håll regering och riksdag driver landet. Det är också tydligt att svensken inte kan räkna med vare sig polisen, vilka snarare upprätthåller anarkotyranniet.
Polariseringen kommer fördjupas; antingen är du för eller emot den rådande ordningen med allt den innebär av ökat våld, ofrihet, gängskjutningar och så vidare, eller så är du inte det. Gråzonerna som en gång fanns försvinner i samma takt som samhällsbilden klarnar för alla. Du kan inte fortsätta rösta på Sjuklövern för att sedan säga att du inget visste. Det duger inte.
Den som vill stå stark inför framtiden måste först överge hoppet om att statens välvilja. Som svensk kommer du tvingas stå upp för dig själv. Det är upp till dig själv att förbereda dig på den farliga framtid som väntar.
