Årets centerkvinna i Halland heter Christoffer Bergenblock. Många skrattar gott åt detta. Centerkvinnorna valde en man. Men bakom det hela finns det många aspekter värda att fundera över.
Lyckad reklamkupp
Dels har detta blivit något av en viral succé där Centerpartiet fått möjlighet att i nyhetsartiklar i hela landet presentera sin liberalfeministiska politik. Omräknat i annonspengar har partiet tjänat en stor hacka på att låta kvinnorna utnämna en man som sin främsta representant.
Från att Centerkvinnorna i Halland publicerade utnämningen på sociala medier gick nyheten vidare till Hallands Nyheter och sedan nappade exempelvis Göteborgs-Posten och TT. Över hela landet har den lite tokiga nyheten pumpats ut och Centerpartiet har fått berätta om hur de arbetar för jämställdhet och att såväl män som kvinnor är välkomna som medlemmar i Centerkvinnor. Ja även här får de uppmärksamhet.
På Facebook förklarar Centerkvinnorna i Halland varför de valde Christoffer Bergenblock:
”Årets Centerkvinna står alltid upp för jämlikhet och jämställdhet och tvekar aldrig på att ta debatten i så väl fullmäktigeförsamlingar som massmedia – nu senast om människors rätt att definiera sin könsidentitet själva.”
Centerkvinnornas ursprung
Centerkvinnorna bildades 1932 som Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund. Drivande var Märta Leijon som värnade landsbygden. Liksom resten av Bondeförbundet betonade hon att landsbygdsbefolkningen var en viktig pelare för Sverige och hon tog ställning för svenskarnas väl och motsatte sig invandring av främmande raser. Jordbruk, nation och religion var Bondeförbundets pelare. Hon var också tveksam till kvinnlig rösträtt. Däremot förespråkade hon kvinnliga präster. Hon såg på frågor utifrån sitt kvinnliga perspektiv men någon feminist var hon i sanning inte.
Man kan lite försiktigt hävda att Märta Leijon inte skulle utse en man till årets centerkvinna. Men hon kallade inte heller sitt förbund för feministiskt och dagens centerkvinnor är väsensskilda från Svenska Landsbygdens Kvinnoförbund.
Centerpartiet har gått från att vara landsbygdens parti till att omfamna urbaniseringens sämsta urartning. Man har släppt de starka kvinnoidealen till förmån för feministisk våpighet. Men någonstans kan man nu säga att cirkeln är sluten. Märta Leijon ville att kvinnan skulle stå bakom sin man. Sitt motstånd till kvinnlig rösträtt till trots turnerade hon runt och vädjade till bondekvinnorna att följa med sina män och liksom de rösta på Bondeförbundet. En god kvinna var stark och självständig men stod ändå bakom sin man. På samma sätt står dagens trasfeminister i Centerkvinnorna enade bakom föreningens man.
Feministisk översvämning
Man brukar tala om olika vågor inom feminismen. De tidiga handlade om exempelvis rösträtt, preventivmedel och daghem åt barn. Med tiden har frågorna mer handlat om att skapa likhetsnormer. Från lika lön för lika arbete till lika lång föräldraledighet, könsneutrala omklädningsrum, kvinnlig lumpen, könsförnekelse, samkönade äktenskap, homosexuella adoptioner och mäns rätt att tävla mot kvinnor om de säger sig vara kvinnor.
Inom exempelvis friidrott, basket och kampsport har vi sett hur män sagt sig identifiera sig som kvinnor och fått tävla mot dem. Resultatet har blivit det väntade: Männen har krossat det kvinnliga motståndet. Fräcka modemagasin har kört transor på omslaget och i skönhetstävlingar har man låtit transor vinna. På skolor, men också i större sammanhang har pojkar och män korats till Lucia. Och nu väljer alltså Centerkvinnorna en man till årets centerkvinna.
Cirkeln är sluten. Det som började med kvinnlig frigörelse och ”egna rum” har slutat med att kvinnorna ställer sig bakom männen, eller låter sig misshandlas av dem i kampsportsburen. Det har kommit så många feministiska vågor att det orsakat total översvämning i hjärnorna på aktivisterna och man har kämpat sig tillbaka till ruta ett.
Var det gemensamma omklädningsrum eller möjligheten att tävla i tyngdlyftning mot en man som drev de tidiga feministerna? Knappast. Men det var så det blev.
