Det gick inte en dag förrän vårt kåseri om Nobelklänningarna klassades som hat av Aftonbladet. Även om det inte var vår text Peter Kadhammar reagerade på, faller den ändå in under den kategorin. Kadhammar menar nämligen att ”efter fnittret kommer hatet”.
Kristdemokraternas f.d. presschef Per Gudmundsson har på Facebook lagt ut den florerande bilden på draculinorna Nooshi, Maggan och Märta i Nobelfestklänningar, varefter en mängd lustiga kommentar har strömmat in. Kadhammar leker nu skyddsängel åt ”häxtrion” genom att visa hur lustigheter skapar hat. Han skriver förvisso att den offentliga tonen har blivit rå från alla håll p.g.a. sociala medier men siktar klart åt höger.
Kadhammar försöker också inbilla sig att sådant bara kan inträffa på X, inte (seriösa?) Facebook. Man undrar vilken värld han lever i. Hur skulle han reagera på Aftonbladets satirteckningar för hundra år sedan, vilka knappast var vänliga? Och dessutom, Maggan har ju utmanat normerna med sitt klädval. Det är alla överens om. Ska hon då inte tåla några bitska kommentarer och kåserier? Ska sådant klassas som hat? Är det kanske Kadhammar & co som ska bestämma vad som ska kallas hat?
En funderare: samma tidning uppmärksammar den s.k. tinderbedragaren och skriver att ett offer för bedragaren får ta emot en massa hat när människor i offentliga fora kommenterar offren som naiva och lättlurade. Är det verkligen hat? Eller är det Kadhammar & co som förskjuter gränsen för hur man får säga något genom sina förhastade fördömanden om hatfullt språk?
