Sverige har länge brottats med problemen kring gängkriminalitet och dess påverkan på samhällssäkerheten. Nu, äntligen, ser vi en viss vilja från regeringen att ta itu med dessa frågor. Men varför har det dröjt så länge? Och är detta verkligen tillräckligt för att skapa ett tryggare Sverige? Låt oss titta närmare på dessa frågor.
En välkommen men senkommen åtgärd
Att regeringen nu vill kunna utvisa gängkriminella även utan en fällande dom är en välkommen nyhet. Detta förslag har potential att förbättra vår nationella säkerhet genom att snabbt avlägsna individer som utgör ett allvarligt hot. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har uttryckt att det är nödvändigt för att värna vår säkerhet, och det är svårt att inte hålla med. Ingen ska kunna utnyttja Sveriges gästfrihet för att sprida skräck och otrygghet.
Men frågan kvarstår: Varför har detta inte implementerats tidigare? Under åratal har vi sett hur gängkriminella, många till och med utan svenskt medborgarskap, kunnat operera fritt. Varför har politikerna väntat tills nu med att agera? Många svenskar känner sig berättigat frustrerade över denna sena reaktion.
Dessutom, även om denna åtgärd är ett steg i rätt riktning, är det bara en del av en större lösning. Vi måste se till att dessa utvisningar inte bara blir en symbolisk gest, utan att de faktiskt genomförs effektivt och rättvist.
Förutsägbarhet och proportionalitet
En av de största utmaningarna med detta förslag är att säkerställa att det genomförs på ett sätt som är rättssäkert och proportionerligt. Regeringen har betonat att systemet måste vara förutsebart och att de individer som utvisas verkligen utgör ett allvarligt hot mot samhället. Detta är en nödvändig försiktighetsåtgärd för att undvika missbruk av lagen.
Vänsterliberalerna kommer säkert att påstå att dessa åtgärder är rättsosäkra och att de hotar individers rättigheter. Men vi måste komma ihåg att de individer som berörs av dessa åtgärder är personer som har deltagit i eller haft samröre med kriminella nätverk. Deras handlingar har redan hotat andras rättigheter och säkerhet. Att prioritera svenskars trygghet måste vara högsta prioritet.
Det är också viktigt att denna lagstiftning blir en permanent samt en del av ett bredare åtagande att bekämpa kriminalitet. Vi måste se till att de som utgör ett hot mot vårt samhälle inte bara utvisas, utan också att de inte kan återvända hit. Polisen flaggar redan för att det inte går att utvisa till många länder, för att de helt sonika inte tar emot dem vi måste bli av med. I sådana fall måste antingen internering tills det går att utvisa, eller avtal med tredje land, gälla. Allt annat gör bara lagen tandlös.
En nödvändig början
Detta förslag från regeringen är bara början. För att verkligen återställa säkerheten i vårt land behöver vi en omfattande strategi. Det räcker inte med att utvisa gängkriminella; vi måste också arbeta för att förhindra att de ens kommer in i landet från första början. Strängare gränskontroller och ett totalstopp för utomeuropeisk asyl- och anhöriginvandring är nödvändiga steg i denna riktning.
Regeringens initiativ att kunna utvisa gängkriminella utan en fällande dom är ett positivt steg mot att förbättra säkerheten i Sverige. Men det är också ett steg som borde ha tagits för länge sedan. Nu måste vi se till att detta bara är början på en bredare strategi för att bekämpa kriminalitet och återställa tryggheten i vårt land.
Återvandring måste vara en del av denna strategi, och vi måste vara beredda att sätta vårt eget folks säkerhet främst, trots vänsterns invändningar. Det är dags att agera beslutsamt och effektivt för Sveriges framtid.
